VISA ARKIV & KATEGORIER   |   SÖK
Annons

TIGERMAMMA& KOMPISLÄNGTAN

Kriget fortsätter. Barnehagen har äntligen valt att söka assistent. Det var det första jag sa när jag kontakade dem efter Eskils diagnos. Att en assistent borde vi söka om medans vi ligger på sjukhuset. Det var inte alls så fick jag veta och ja. Vi har haft månader av både oro, tårar och känslan att jag hellre har Eskil hemma då jag inte tycker de har tiden att följa upp sjukdomen som vi gör hemma. Det är inte personalens fel. Det är systemet. Det är dags att ta diabetes1 på allvar både i barnehage, skola och hemma. Det är inte bara att ta en spruta. Det är inte bara att stabilisera. Det är inte bara att ha kontroll på barnets kost. Detta är saker jag fått höra av människor omkring mig ( inte vänner och familj) senaste veckan. Jag svarar artigt och bestämt NEJ så är det inte. Jag kommer aldrig sluta kriga för mina pojkar.

Frågan är om vi som föräldrar ska kunna arbeta heltid och ha så sjuka barn som vi har? Svaret behövs för att veta hur vår framtid ser ut. Men att få svaret kräver krig, papper, utlåtanden, samtal och en helvetes massa tålamod.

Nu ska jag och E ta vår andra dos av HPV-vaccinet. Sen hämta hem vår lilla hero Eskil.

Nu ringde precis Elian på väg hem med en kompis. De hade haft vikarie och ordinarie lärare hade inte hört något om ”ovanligt” bs. Så berättar han att han haft 16 i blodsocker. Vi har regler på när vi som föräldrar ska kontaktas.  Eskils barnehage smsade att han varit låg. Ja detta är vardagen varje dag. Ett sånt sms / samtal lämnar alltid en känsla efteråt. Ibland arg, ledsen, orolig… Det är liksom inte ”bara” ett sms. Svårt att förklara. Jag tror man lever i den där tigermammafasen man är i när barnet är nyfödd konstant. Vilket alla föräldrar gör men den ändras eftersom barnet blir äldre och jag har hamnat där i ett konstant läge och känner att det tar på. Det betyder att energin behöver fyllas på. På lördag ska jag ut och äta middag med tjejerna och fira oss som fyllt och fyller år. LÄNGTAR!!


Annons

Kommentarer


  1. Millan 10 januari, 2018 on 19:00 Svara

    Varför tar ni HPV-vaccin? Ni är ju i en fast relation (så vitt jag vet, ni kanske har andra överenskommelser 😜).

    • prinsessansdagbok 10 januari, 2018 on 19:09 Svara

      För att skydda sig det man kan om en av oss dör och den andre går vidare eller om HEMSKA tanke otrohet skulle inträffa. Svärmor som jobbar med vaccine så vi är glada över att hon vill vaccinera oss. Bästa skyddet är ju som väldigt ung. Hahaha andra överenskommelser har vi inte 😅

  2. Tess 10 januari, 2018 on 19:38 Svara

    Det gör mig så fruktansvärt förbannad att ni blir ifrågasatta! Ska ni alltså behöva utstå folks okunnighet också. Så fruktansvärt att olika sjukdomar har ”högre/lägre rang” trots att behovet är detsamma. Avlastning och hjälp av professionell personal, som har detta som yrke. Som gör att ni tryggt kan sova på nätterna för att ni och era barn vet att de är i trygga händer. Så ni kan få vara en familj, med det vardagliga vardagspusslet som får oss, utan sjukdom i familjen, att slita och dra i håret ibland. Ni ska inte behöva hantera det ovanpå. Finns bara ett ord och det är ORIMLIGT. Jag förstår att mina ord kanske inte gör skillnad, men hoppas det ger er energi till att orka kämpa för er rätt. För ers pojkars rätt och för att alla tre barn ska ”få tillbaka” sina föräldrsr och inte riskera att de går in i väggen. Den största styrkekramen till dig Josefine, ni SKA få rätt till slut!

  3. Majalena 10 januari, 2018 on 22:01 Svara

    I Sverige har man möjlighet till att söka vårdbidrag för sitt sjuka barn. Finns det något sådant i Norge. Det är ju ingen fysisk hjälp, men pengar kan ju vara till hjälp …… Man söker hos Försäkringskassan som gör en utredning om barnets vårdbehov + merkostnader. (Man beskriver helt enkelt ett dygn med allt vad det innebär att ha ett barn med diabetes, all kontroll, alltid ”ett steg före”… nätter utan sömn, oro, att man kanske inte kan jobba heltid o s v.) Låter ju bar att ditt barn får en assistent på dagis, kanske är så i Sverige. Vet ej eftersom mitt sjuka barn är vuxen nu. Lycka till kram.

  4. Anna 10 januari, 2018 on 22:25 Svara

    All styrka till er! ❤️

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

För att få de senaste uppdateringarna